Hipphetsdilemma

Jag ska på bröllop. Det är en ohipp men himla snäll vän från förr, från tiden innan jag lämnade Borås för storstaden med dess fack för franska housetolvor, northern soul-dj:s och Supremekepsar, endast för att återvända under loven och bara prata om Riche och vara ball, som gifter sig. Frågan är given: vad ska jag ha på mig? Dilemma! Vad har en hipp och modeteoretisk ung man på sig på ett Svenssonbröllop? (Som ni vet kan vi aldrig skriva eller säga Svenne Banan någonsin mer). Det finns olika alternativ för olika personer. En del väljer det ironiska anslaget och kommer som bilhandlare i Den Grå Kostymen eftersom tidningen King berättat att man inte ska ha svart, en del känner att Tarantino ändå var något på spåret med Reservoir Dogs, och andra är fashion med resultatet att man får förklara för någons pappa vem Tom Browne är och att det ska vara så. Ytterligare någon baserar sin stil på en färgglad strumpa och tänker mycket på att accentfärg är ett roligt ord. Jag vet fan inte, de har ju tagit allt ifrån mig! Inget går, jag får helt enkelt ta på mig en vanlig trevlig kostym och nöja mig med att jag är så sjukt snygg.